Tillbaka till Historiemenyn

Uppdaterad 2013-12-19
Denna sida påbörjades våren 2009 och är
under ständig uppdatering

Du är hjärtligt välkommen med synpunkter och rättelser!
Skicka oss en e-post - klicka här

Text: Bengt Ekstöm, Rune Johansson
Kartor: Kurt Fränkel
Bilder: L. Frasse Franzén
Webbredaktör: L. Frasse Franzén

INLEDNING

Denna uppsats är en fortsättning av LÄNGS JÄRNVÄGEN UT PÅ VEGEHOLMS LJUNG.
Därför är det gynnsamt för läsaren, att först läsa den uppsatsen, främst avsnitten om SKOGEN
och inledningen av ARRENDEGÅRDAR.

Det geografiska området för denna uppsats är terrängen öster om Kullavägen, från herrgården Kulltorp till Vegeå i söder och cirka två kilometer åt öster. Även detta område ingår i Vegeholms ljung. Framställningen kommer att innehålla dels en kortfattad beskrivning av tillkomsten av den skog, som vi idag kan se inom området, dels en beskrivning av de arrendegårdar, som fanns här.

LÄNGS KULLAVÄGEN UT PÅ
VEGEHOLMS LJUNG

Se här karta Häradsekonomiska kartan 1926 - 1934

och terrängkartan 2009

"Skogen"

Skogen inom detta avsnitt av Vegeholms ägor planterades under mitten av 1920-talet, sedan arrendatorerna förvägrats förnyade arrenden på gårdarna och dessa rivits. Ägaren, ryttmästare Wilhelm von Geijer, ville själv hantera sin mark och plantera skog. Man hade börjat vid Skäldervikens strand på 1910-talet med syftet att binda sanden, så att den inte blåste upp i åkrarna. Sedan arbetade man sig längre och längre från stranden, i östlig riktning. Det årliga omfånget av planteringarna var 30 - 40 tunnland, ett arbete som leddes av godsets sedan 1925 nye jägmästare, Lindhardt Bank. Idag kan vi skåda hans verk och vi kan även konstatera, att skogen i nutid ger sin avkastning till godset, avverkningen sker successivt där skogen har blivit mogen. En mognadsprocess på 80 år!

"ARRENDEGÅRDARNA"

De kom till under 1850 - talet, då överjägmästare Johan Sjökrona var ägare av Vegeholm. Han skapade sammanlagt 54 arrendegårdar på sin mark. Denna struktur bibehölls under den därpå följande ägaren, Robert Gravenhorst Lövenstierne. Men när Wilhelm von Geijer och hans hustru Irma von Hallwyl tog över godset 1902 inleddes en ny tid på Vegeholm. Borgen genomgick en total ombyggnad och renovering till sitt ursprungliga utseende utvändigt, från 1530 - talet. Strandskogen närmast Skälderviken planterades, ny skola för de anställdas barn byggdes, lärare anställdes till skolan och avlönades av ägaren, ladugården flyttades, ett nytt trädgårdsmästeri skapades, arbetarbostäder med hög standard byggdes, trädgården ändrades helt, mejeriet lades ner. Så småningom växte ägarfamiljens ambition, att själva ta över jordbruket från arrendatorerna. Det förtjänar framhållas, eftersom många rykten om motsatsen varit i omlopp, att ägarna von Geijer skötte processen att ta över jordbruket på ett juridiskt oantastligt och förtjänstfullt sätt, utom i ett enda fall. Detta redovisas längre fram.

Låt oss börja redovisningen av gårdarna och några av deras innebyggare. Början sker vid Kulltorp och fortsätter i sydlig riktning. För läsarens inre syn skall då bilden vara sådan, att hela Vegeholms ljung, på båda sidor av Kullavägen och järnvägen, ända ner till Skäldervikens strand och Vegeås fåra, var ett enda stort öppet terrängparti!


Här låg "Stadshus". Bilderna tagna 2009-04-16

"STADSHUS" Latitud 51.83150 Longitud 019.41754
Se boende på gården här

Den första gården, STADSHUS, var egentligen ingen gård med tillhörande jord. Det var snarare ett hus för äldre, före detta arrendatorer under Vegeholm, som en mellanstation före Vegeholms hospital och Strövelstorps ålderdomshem. Mangårdsbyggnaden var byggd i korsvirke, mycket liten - cirka två rum - och med halmtak. En uthuslänga med stall hörde till. På gårdsplanen stod en vacker blå syrén, som fortfarande lever kvar. Här ligger också en del stenar från "Stadshus".

Carl Cron, tidigare arrendator på Stora Ljungslätt, bodde här i 13 år, 1898 - 1911. Kristian Leonard Carlsson, tidigare arrendator på Karlstorp, bodde här i två omgångar, 1914 - 1920 och efter fyra år i Sjöhusen även 1924 - 1926.

Även om han var kyrkobokförd på Håkantorp, bodde Nils Petter Bengtsson, kallad Snäcke - Petter, på Stadshus 1926 - 1936, enligt samstämmiga vittnen. Det kan vara så enkelt, som att han glömt bort att meddela Strövelstorps församlingsexpedition att han flyttat. Detta kan vara mänskligt vid 70 års ålder. Snäcke - Petter fick sitt smeknamn eftersom han samlade in stora volymer av snäckor på stranden och sålde uppe i staden, till de där talrika hönsägarna. Han var en kortvuxen och rundhylt man. Stadshus revs på 1940 - talet.



Här låg "Allhambra". Bilderna tagna 2009-04-16

"ALLHAMBRA" Latitud 56.21532 Longitud 012.82403
Se boende på gården här.

Gården ALLHAMBRA existerade åren 1858 - 1916, i dag är det en liten gräsbevuxen kulle. Gårdens andre arrendator hette Christian Sonesson, född 1827 i Bjuv, gift med Christin Andersdotter, född 1825 i Helsingborg. De hade fyra barn, av vilka en son så småningom blev målarmästare Olof Christiansson i Ängelholm. Han gifte sig med planteringsvårdare Tufve (Tue) Jönssons i Sjöhusen dotterdotter Elise, född i Sjöhusen.

Arrendatorn och vagnmekanikern Per Persson, född 1826 i Höja, gifte sig med Pernilla Persdotter, född 1834 i Ausås. De flyttade in på Allhambra 1867 och stannade där till 1916, i 49 år! Två söner, Carl-Gustaf och Julius, utvandrade till ”N. Amerika” 1884 respektive 1893, vid 16 års ålder. Sedan Per Persson och hustru Pernilla flyttat, utarrenderades gården inte längre. Per Persson var inte anställd på säteriet som vagnmakare, utan var sin egen företagare.

Gårdsnamnet Allhambra är inte särskilt märkvärdigt för sin tid. Åtskilliga samhällen, byar och gårdar gavs under 1800-talets senare del gärna namn från långt bort liggande länder eller delar därav, städer och som i detta fall efter den moriska borgen Alhambra i Granada i södra Spanien.




Här låg "Jägarhus". Bilden tagna 2009-04-16
"JÄGARHUS" Latitud 56.21499 Longitud 012.82396
Se boende på gården här.

Strax intill Allhambra, på andra sidan vägskälet, låg gården JÄGAREHUS, som existerade 1856 - 1906. Den beboddes under sin livstid av endast en familj, under 50 år! Ett rekord för Vegeholm, med viss marginal. Det var Vegeholms jägare Anders (Andreas) Fogelberg, född 1822 i Hjärnarp, och hans familj. Fogelberg dog på gården 1906. Hans efternamn måste anses vara mycket lämpligt för en jägare på ett säteri, i all synnerhet som han tidigare hette Persson, efter sin fader Pehr Andreasson, som brukade gården Borrstorp i Hjärnarps socken. Han arbetade först i Väsby, Brunnby (Bräcke nr 2) och Välinge socknar som giftodräng. När han tillträdde tjänsten som jägare på Vegeholm, tog han sig sitt nya namn.

Den ena dottern i huset, Christina, född 1859 på gården, gifte sig midsommarafton 1881 med arrendatorn på Lilla Ljungslätt (300 meter nordväst om Jägarehus), Nils Hansson. De flyttade senare till Helsingborg.


Här låg "Lilla Ljungslätt"
Bilderna tagna 2009-04-16

"LILLA LJUNGSLÄTT" Latitud 56.21738 Longitud 012.82310
Se boende på gården här.

Längs vägen från Jägarehus ut mot Kullavägen låg två gårdar. Den första hette LILLA LJUNGSLÄTT och låg på norra sidan av vägen, där det i dag växer ett vackert körsbärsträd, måbär och liljekonvalj. Gården var i drift 1879 - 1903 och var liksom de övriga en trelängad gård i korsvirke med tegel, med ryggen mot havet, mot väster. Det var här Christina Fogelberg ( Andersdotter) bodde och arbetade med man och deras son Albert.

Den siste arrendatorn på gården var Carl Peter Andersson, hans hustru Assarina Andersdotter och två söner: Ernst Edvin 1886 och Johan Arthur 1890. De bodde här 1898 - 1903.


Här låg "Stora Ljunslätt"
Bilderna tagna 2009-04-16

"STORA LJUNGSLÄTT" Latitud 56.218666 Longitud 012.82231
Se boende på gården här.

Några hundra meter ytterligare i västlig riktning, men på södra sidan av vägen, ligger idag en liten kulle, fylld med tegel. Det är resterna av STORA LJUNGSLÄTT, med två tunnland åker. Denna gård var bebodd 1859 - 1923. Bredvid tegelhögen finns även grundstenarna till stallet. De är bäst synliga från söder, när man petar bort mossan. Gården bar under sina 10 - 12 första år namnet PETERSBURG.

Den tidsmässigt dominerande arrendatorn var förre indelte soldaten Carl Cron, född 1832 i Kattarp och gift med Ingar Jönsdotter, född 1827 i Välinge. Carl hette från födseln Pettersson, men när han 1852, 20 år gammal, skrevs in i Norra skånska infanteriregementet tilldelades han soldatnamnet Kron. Han putsade upp sitt nya efternamn ytterligare genom att byta ut begynnelsebokstaven K mot ett C. Han tillhörde på sitt regemente Luggude kompani, med soldatnummer 21. Enligt generalmönsterrullan var han 6 fot 2 tum = 185 cm lång, en ståtlig karl. Han och Anders Zether på SANDHUS var således placerade på samma kompani, endast två soldatnummer skilde dem åt. De slog säkert följe, när det blev dags för det årliga regementsmötet på Ljungbyhed. Carl Cron erhöll avsked från det militära 1871, 39 år gammal.

Innan familjen 1859 flyttade in på Stora Ljungslätt hade de arbetat på Vilhelmsfält. De stannade på gården i 39 år, till 1898. Då flyttade de till Stadshus, där Ingar avled 1901 och Carl 1911.

Den siste arrendatorn av gården var förre statdrängen på Vegeholm, Nils Sigfrid Andersson, född 1885 i Ivetofta socken, norr om Kristianstad. Han var en gladlynt man. Hans hustru hette Olga Paulina Hedlund, född 1894 i Väsby. De flyttade från säteriet 1908 och arrenderade gården till 1923, då de flyttade vidare till Kärra nr 3 (villa Alaska i Erikslund). De fick fem barn: Nils Birger Albert 1910, Sven Lennart 1912, Sture Georg 1915, Irma Vega Elisabet 1918 och Knut Torsten 1921. I början av 1900 - talet tog Sigfrid Andersson värvning vid Skånska husarregementet i Helsingborg och fick där soldatnamnet Loft. När Sigfrid ansökte om att få ta detta efternamn, fick han besked att det skulle kosta honom två kronor till Statistiska centralbyrån. Han avstod från namnbytet, tvåkronan fick omsättas till mat på familjens bord i stället!


Här i närheten låg"Laxberg".
Bilderna tagna 2009-04-16

"LAXBERG" Latitud 56.21736 Longitud 012.82910
Se boende på gården här

Några hundra meter längre mot öster hittar man resterna av LAXBERG, i form av en låg kulle. På gården bodde arrendatorn Sven Petersson, född 1834 i Dörarp, Kronobergs län, gift med Botilla Jönsdotter, född 1835 i Höja. Han kallades allmänt för antingen ”Lille Sven ” eller ” Svarte Sven ”. Paret fick tre barn och familjen bodde på gården i 43 år, 1857 - 1900, då de flyttade till Sjöhusen, där de stannade i 12 år. Fler bodde inte på gården.




Här låg "Klämman-Sandagård".
Bilderna tagna 2009-04-16

"KLÄMMAN - SANDAGÅRD "Latitud 56.21 Longitud 012.83
Se boende på gården här

Närmaste granne med Laxberg var gården KLÄMMAN, även kallad SANDAGÅRD, i folkmun kallad SANNA. Denna gård fanns till 1855 - 1919. Här bodde och arbetade Johan Andersson och hustrun Kristina Nilsdotter i 12 år, 1863 - 1875, innan de efter sex år på KUSTENS STRANDHUS slog sig ner på ÄNGSHUS. De hade två barn: Augusta 1857 och Janne född 1865 på Sanna.

På Sanna bodde ytterligare en indelt soldat. Även han tillhörde Norra skånska infanteriregementet, Luggude kompani, med soldatnummer 29. Han hette Harry Hilbert Karlberg, född 1881 i Ängelholm. Han var således senare än Anders Zether och Carl Cron. Karlberg lämnade gården 1908.

En mycket duglig och tystlåten arrendator på Sanna var gift med en kvinna, som utan åtskillnad öste sin kroniska ilska över allt och alla som kom i hennes väg. Större delen av hennes ordförråd bestod av invektiv, svordomar och oförskämdheter. Även markägaren, ryttmästare von Geijer, var i hög grad föremål för hennes vredgade utfall, vid hans besök på gården. Vid ett tillfälle, när markägare och arrendator talade på tu man hand, yttrade ryttmästaren att ”… hade jag haft hundra av samma sort som Din kvinna, hade jag inte tvekat att gå mot ryssen !”

Men när hon en gång 1919 var särskilt grov i munnen mot ryttmästaren, bröt denne arrendet och beordrade familjen att avflytta omedelbart!



Här låg "Dahlstorp".
Bilderna tagna 2009-04-16

"DAHLSTORP" Latitud 56.20940 Longitud 012.82918
Se boende på gården här

Den sista arrendegården inom detta område var DAHLSTORP. Den är inte svår att finna, eftersom det växer rikligt med buxbom i den gamla trädgården. Gården var speciell såtillvida att den tillhörde Sandåkra nr 4 under Vegeholm och existerade endast 1922 - 1942. Den brukades av Nils Peter Dahl, född 1853 i *Förlöv. Han kom från Barkåkra socken 1885 och blev statare på Sandåkra nr 1, Petersgård (Sandåkra gård) under Vegeholm. Han var gift med Anna Andersson, född 1851 i Strövelstorps socken. Deras son Bernhard William, hans hustru Karolina Nilsson och deras barn Ethel Florence Juanita (1920) och Margot Selence Virginia (1923) bodde på Dahlstorp sedan hans föräldrar gått bort. Bernhard ägde en stor ångtröska, med vilken han åkte runt till traktens bönder och tröskade årets spannmålsskörd. Sedan han gått bort 1927 bodde änkan Karolina kvar på gården till 1942. Därefter stod Dahlstorp tom.
* med avvikelse från kyrkböckerna (Färlöv)

ÖVRIGT

Något hundratal meter sydväst om Stora Ljungslätt, utefter Kullavägen, finns två högar, varav den ena knapast synlig, de så kallade SIGNETHÖGARNA. Om det är gravhögar, sophögar eller något annat är obekant.

I samband med att den mogna skogen avverkas, nya skogsplantor planteras och växer upp, skapas en utmärkt biotop och miljö för Ängelholms kommunfågel, NATTSKÄRRAN. Den förekommer flitigt i luften med sitt karaktäristiska ljud runt midsommartid under ljumma sommarkvällar i och efter skymningen, inom det område som behandlats i denna uppsats.

AVSLUTNING

Alla dessa Vegeholms arrendegårdar, alla dessa människor som brukade dem, all denna magra jord, allt detta enorma arbete - ja, till vad nytta?

Jo, de överlevde, de hade sin magra bärgning på fälten, de blev väl behandlade av folket i Borgen, de trivdes, de slet hårt, de var förnöjsamma och kanske i vissa stunder även lyckliga. Det får vi hoppas att de var. Heder åt dessa människor som levat och verkat här!

Av allt detta finns i dag intet eller mycket litet kvar att se och uppleva. Detta visar oss bara att mänskan och naturen är helt förgänglig över tiden, över tillräckligt mycket tid. Vi har velat visa er som läser detta, hur det såg ut för ungefär 100 år sedan, ute på Vegeholms ljung.