Senast uppdatering gjortd 2013-12-20

Denna sida påbörjades våren 2002 och
är under ständig uppdatering.

Du är hjärtligt välkommen med synpunkter och rättelser!
Skicka oss ett mail - klicka här

Text: Rune Johansson
Bilder: L. Frasse Franzén
Webbredaktör: Jan Persson

Inledning

Går man längre tillbaka i tiden, under 1700- och 1800-talet, bestod hela området av betesmark som nyttjades av ängelholmarnas kreatur. Här ute hade Ängelholms stad och dess innevånare, redan under dansktiden, tillförsäkrats den s.k. "mulbetesrätten". Det var vanligt att stadens borgare vid denna tiden hade kor, får och andra husdjur inne i staden. Djuren drevs, när så var dags, över Rönneå via en flottbro, belägen i närheten av Carl XV:s bro, ut på sommarbete vaktade av lejda s.k. "fä-herdar". Denna betesmark började således redan på andra sidan ån där sjukhuset ligger idag och kallades då Stadens utmark, Skörpinge bys fälad eller kort och gott "Ljungen". Att betet här ute var magert och marken till stora delar ljungbeväxt, därav den sistnämnda benämningen, torde stå klart. Dessutom bidrog säkert sandflykten negativt till att betet ej var av frodigare art. Den skyddande Kronoskogen befann sig ju vid denna tidpunkt endast på planeringsstadiet eller hade på sin höjd påbörjats.

Under en c:a 80- årig tidsperiod på 1900- talet, har tätbebyggelsen etappvis expanderat i sydvästlig riktning inom de stadsdelar som idag benämnes Epadalen och Södra Utmarken. Var gränsen går mellan dessa områden råder det delade meningar om. Många gamla Epadals-bor hävdar att Sandåkragatan utgör skiljelinjen medan andra, kanske främst yngre boende i området, betraktar Tivoligatan som Epadalens gräns mot Södra Utmarken och det ännu längre ut belägna Kulltorps- området.


Delen Skansgatan - Tivoligatan
Därför heter gatorna så

"Ljunghem".
Bild tagen 2002.
"Ljunghem"
"Ljunghem" kallades den ståtliga byggnad vid Skansgatan och som uppfördes av Elof Nilsson, av någon anledning kallad "Bleckaren" (samma Elof Nilsson som också innehade gården "Villan" belägen vid Åsbogatan). I denna magnifika villa, där det även på den tiden anlades en vacker park, fanns alltsedan 1946 och många år framöver Sven Pålssons Cykelaffär med tillhörande verkstad . Firman utvecklades efterhand och nya lokaler uppfördes för såväl försäljning som verkstad. 1989 överlät Sven Pålsson rörelsen till Gerts Cykel&Motor.

Bilden tagen i slutet av 1940-talet
"Mjölkaffären"
Vid Skansgatan, mittemot "Sjölins hörna" och intill järnvägen låg en liten mjölkaffär. Denna var en rektangulär träbyggnad med valmat tak. Affären ägdes av mejeriföreningen och en likadan affär fanns för övrigt i Luffarskogen. Hit kom folk för att handla mjölk på kanna, grädde i mått samt smör. Mjölkaffären kom till i början av 1930-talet och fanns kvar till början av 1960-talet.

"Sjölins hörna".
Bild tagen 2002 från Gerts Cykel & Motor

Sjölins speceriaffär
Belägen på Skansgatan 1 och med verksamhet från början av 1930-talet. Affären kallades då allmänt "fru Påhlssons". Innehavare där, efter fru Edit Påhlsson, var makarna Gösta och Doris Sjölin som tillträdde våren 1948 och drev affären till årsskiftet 1976-77. Under deras tid kallades affären följaktligen för "Sjölins hörna". Därefter levde speceriaffären kvar ytterligare ett par år innan den efterträddes av en affär för handel med idrottspriser. Denna upphörde för ett par år sedan och lokalen tjänar idag som bostad.


"Holmqvistslänga"
Bilden tagen i slutet av 1940-talet.

Personen till vänster är Sven Pålsson.
Bilden möjligen tagen i sluten av 1940-talet.

Här låg "Gröna huset".
Bilden tagen 2002 från Kullakiosken.

Här låg "Gröna huset " På kartor pos. 1
Mittemot den lilla mjölkaffären och "Ljunghem", på andra sidan Kullavägen, låg en stor träbyggnad med stall och loge. Huset kallades "Holmqvists länga" och utgjorde en del av ett jordbruk från 1800- talet som ägdes av källarmästare Holmqvist på hotell Thor. Där fanns också i början av 1900- talet en smedja som tillhörde smedmästare Karl Pålsson. Här startade sonen Sven Pålsson 1921 sin verksamhet med cykel- och motorcykelförsäljning innan den förlades till villa "Ljunghem" 1946. Ett annat namn på detta f.d. lantbruk var "Lilla katekes". Ej att förväxla med "Långa katekes" som låg på samma sida av Kullavägen ungefär där Boställsgatan ansluter mot Kullavägen. Som namnet antyder torde detta hus varit ännu längre än "Lilla katekes".
På eftermiddagen den 10 juli 1952 brann "Lilla Katekes" eller som det då allmänt kallades "Gröna huset". Branden fick ett våldsamt förlopp och värmeutvecklingen var så stark att färgen kryllade sig på den lilla mjölkaffären tvärs över gatan. Det tog även fyr i telefonstolparna och blyhöljena runt ledningarna smälte.
I "Gröna huset" fanns ett flertal lägenheter med flera inneboende hyresgäster. Dessutom fanns här en damfrisering och någon som odlade blommer och grönsaker som såldes på torget. Efter branden återuppbyggdes aldrig "Gröna huset" igen.


Bild tagen 2003
Kullakiosken
Kullakiosken, dock i betydligt mindre utförande än dagens, tillkom i mitten av 1950-talet. Vid Innerledens tillkomst vändes hela kiosken ett halvt varv med öppningen mot Innerleden. En omfattande ombyggnad med serveringsmöjligheter gjordes år 2003. En liten separat korvkiosk fanns här också. Under 1950-talet fanns även en minigolfbana mellan "Gröna huset" och idrottsplatsen. Bakom Kullakiosken fanns en äng som tjänade som cirkusplats. Cirkus Zoo, Scott och Altenburg brukade ge sina föreställningar här och det var alltid spännande när elefanter, kameler och hästar leddes från stationen via Landshövdingevägen och Södra vägen, över järnvägen, ut till cirkusplatsen.


"Långa katekes" Gåramålning av Fritz Altenburg 1924


Vid X;et låg "Långa katekes".
Bild tagen 2002.

"Långa katekes" På kartor pos. 2
Vid Boställsgatans anslutning mot Kullavägen, framför där ÄFF och ÄIF har sina omklädningsrum i dag låg "Långa katekes". Boningen, eller om det möjligen också kan ha varit ett jordbruk (på stadens farm nr.27), låg just här. Huset revs i samband med Idrottsplatsens tillkomst i mitten på 1920-talet.Som namnet antyder, torde huset varit ännu längre än "Lilla katekes". ("Gröna huset")


Bild tagen 2002
från Kullavägen.
Villa "Solhaga" (Kullavägen 10)
Dagens innehavare är toffelmakare Göte Bengtsson tidigare anställd hos Samuelssons toffelmakeri på Östergatan. Bengtsson toffelmakeri har sedan några år tillbaka upphört.

Bild tagen 2002 från Kullavägen.
Villa "Ekenäs" (Kullavägen 12)
Den första villan som uppfördes längs Kullavägen.


Bilden tagen i mitten på 1950-talet.

Bilden visar hästem Max Framför vagnen står Nancy Olsson som bodde på Sjöhusgatan 5. På vagnen Ture, hans hustru Ester. Barnen heter Bertil Andersson som bodde på
Sjöhusgatan 11, Kenneth och Ingemar barnbarn till Nancy.


Bild tagen 2002 från Sjöhusgatan

Sjöhusgatan 7
Detta hus var det första som byggdes på "Epadalen".
Från runt 1911 och ca 25 år framöver uppfördes de s.k. "egna hem" i Epadalen på ofri grund. De första byggdes i kv. Kornknarren mellan Sjöhusgatan och Boställsgatan och var av typen 1½ plan i tegel och med källare. Flera av dom hade putsad fasad.
Det torde vara i samband med uppförandet av de "egna hemmen" som namnet Epadalen kom till, en anspelning på Epa-varuhusen (Enhetspris AB) som etablerades samtidigt.
Huset byggdes av fadern till den för många välbekante skogsköraren Ture Andersson. Han hade för övrigt sin häst installad på tomten under flera år.

Så här såg ritningarna och materialbeskrivningen ut


Bild tagen 2002 från Sjöhusgatan
"Wiiks"(Sjöhusgatan 3)
Wiik som byggde detta hus var åkare. Han hade häst för sina transporter såväl som två "Jersey"-kor i en länga inne på tomten. Korna brukade sommartid beta på ängen som senare kom att tjäna som cirkusplats och där nuvarande Kullakiosken är belägen. Dessutom hade han grisar i ett skjul ungefär där entrén till idrottsplatsen ligger i dag.

Bild tagen 2002 från Skansgatan
Nedfart mot Lasarettslinjen
Bilden visar nedfarten mot Lasarettslinjen från Skansgatan intill viadukten över Åstorpsjärnvägen.
I bakgrunden syns Södra sjukhuset. Tidigare fanns här en praktfull högstammig ekskog.

 


Andre man från vänster är Johny Blad som på bilden är 14 år.


Bilden tagen 2002 från korsningen Skansgatan/Västersjögatan mot järnvägen.

"Brädgården" På kartor pos. 3
Längst upp vid järnvägen mot Åstorp och gångviadukten över denna, med förbindelse mot Landshövdingevägen och lasarettet, fanns under en period en såg med tillhörande brädgård. Ett par äldre kort från 1928 visar verksamheten där. Troligen var det föregångaren till domänverket, alltså Kronoskogen som ägde sågen på den tiden. Virket kom från Kronoskogen. Boende i Epadalen köpte spillved (s.k. skalkabränne) för att elda med. Sågen drevs av en lokomobil och verksamheten där pågick fram till mitten av 1940-talet. I början på 1950-talet låg här kvar några mindre sågspånshögar och andra rester. Här fanns också en liten äng där Epadals- pågarna sparkade fotboll, ett av många ställen för denna verksamhet. Egenhändigt tillsnickrade mål och en ojämn gräsplätt räckte länge för hårda duster med läderkulan. Ända fram till början av 1960-talet hämtade pågarna sågspån här för linjemärkering på sina fotbollsplaner.
  "Sparta"
Inom SJ:s område nedanför Södra sjukhuset fanns sedan länge ett område som uppläts för SJ-anställda där dom från början hade hönsgårdar. Här sparkade också pojkar från "Epadalen" och Skörpinge fotboll på sin fritid. Längre fram på 1960-talet fanns här också duvslag. I mitten på 1970-talet hade några pojkar från Södra Utmarken hönshus och hönsgårdar som fritidssysselsättning. Detta var den sista verksamheten på "Sparta". Idag ligger här en stor bullervall som avskärmar järnvägen från Södra sjukhuset.

Bilden tagen mot huvudentrén från Västerjögatan år 2004

Södra sjukhuset
Detta sjukhusområde är beläget mellan Västersjögatan, Åstorpsbanan och Västkustbanan. Tidigare fanns i områdets nordöstra del en gammal fin ekskog som fick ge plats för den nya sjukhusdelen. Sjukhuset stod färdigt och invigdes år 1972 med avdelningar för långvård och psykvård.
Efterhand byggdes verksamheten ut och numera finns här hudklinik, rehabilitering, sjukgymnastikverksamhet m.m.
Södra sjukhuset drivs i dag av Region Skåne.



Daghemmen "Junibacken" och "Lönndalen". Bilder tagna 2004

Daghemmen "Junibacken" och "Lönndalen".
"Junibacken" togs i bruk 1 augusti 1996 och "Lönndalen" startades upp i september 1998.
I båda dessa paviljonger bedrevs före daghemsverksamheten äldreomsorg i landstingets regi.
I dag ägs byggnaderna av Ängelholmshem.

 



Särskolans fritidsverksamhet "Duvslaget" och "Holken".
Bilder tagna 2004

"Duvslaget" och "Holken"
I dessa byggnader bedriver Ängelholms kommun särskolans fritidsverksamhet med korttidsboende för barn i förskoleåldern.
Tidigare fanns även här äldrevård inom landstinget.
Även dessa byggnader ägs av Ängelholmshem.


Äldreboendet "Solängen".
Bild tagen 2004
"Solängen"
Byggnaderna uppfördes år 2003 och togs i bruk den 8 januari 2004 varvid äldreboendet flyttade hit från "Tallhaga" i Vejbystrand. Verksamheten bedrivs av Äldreomsorg AB. Kommunen köper vårdplatserna medan fastigheten ägs av Ängelholmshem.

"Ungdomsvillan"
Bild tagen 2004

"Ungdomsvillan"
Denna byggnad är belägen i korsningen Västersjögatan/"Sibirien"-vägen och uppfördes år 1998.
"Ungdomsvillan" fungerar som boende för svårt handikappade. Verksamheten bedrivs av Ängelholms kommun medan Ängelholmshem äger fastigheten.


Gröneborg

Gåramålning

Espehögsgatan 6 och 4. Här låg Gröneborg. Bilden tagen 2004

Kv."Gröneborg" (Espehögsgatan 4-6) På kartor pos. 4
Längst upp, mellan Espehögs-, Sjöhus-, Västersjö- och Boställsgatan låg "Gröneborg". Denna gård har givet namn åt det lilla kvarteret mellan dessa gator. När gården byggdes är obekant men den torde ha fått lämna plats för villabebyggelse i slutet av 1920- talet. En av innehavarna under denna gårds epok hette Bernard Andersson, även kallad "Dubbelexet". Här bodde också en familj Westman där fru Westman bedrev någon form av tvätt- och strykinrättning.
På karta pos1


Bilden tagen 2002 från Fridhemsgatan
F.d. "SP-högen" (Lekplatsen Boställsg./Västersjög.)
På kartor pos. 5
Strax sydväst om "Gröneborg", där den lilla parken med lekplats finns idag, låg den s.k. "Stora pudretthögen" förkortat SP- högen. Här tippades latrin från staden och genom tillsats av kalk och torv erhölls ett pulvriserat gödningsämne kallat pudrett. SP- högen torde därmed ha bidragit till gatunamnet Espehögsgatan.
En annan version säger att Espehögsgatan fått sitt namn av uttrycket "släng på högen", SP-högen.

Bilden tagen 2002 från korsningen Boställsgatan/Fridhemsgatan
F.d."Gunnar Anderssons konditori".(Fridhemsgatan 1)
Många minns säkert också Gunnar Anderssons konditori. Bageriets grundare hette Gustav Malmgren. Under en kortare period, endast ett par år i början av 1940-talet, innehades verksamheten av fruarna Malmström och Zettervall. Malmgren tog dock över rörelsen igen varefter den överläts till Gunnar Andersson som innehade konditoriet fram till runt slutet av 1950-eller början av 1960-talet.

Bilden tagen 2002 från korsningen Espehögsgatan/Farmgatan.
"Noréns gård" (Espehögsgatan 16) På kartor pos. 6
"Noréns" kallades en gård som var belägen på dagens Espehögsgatan 16. Den revs i början av 1930- talet. Tidpunkten för denna gårds tillkomst är okänd. Norén var förutom lantbrukare även snickare.

Bilden tagen 2002 från korsningen Espehögsgatan/Farmgtan
"Johnssons Speceriaffär" (Farmgatan 7)
I fastigheten fanns från början av 1930-talet och fram till början av 1940-talet en liten speceriaffär med ingång på gaveln från Espehögsgatan. Innehavaren hette fru Johnsson och maken kallades "Salta-Johnsson". Här såldes även fotogen, rödsprit m.m.
Efter affärsverksamheten köptes huset av familjen Andersson med de från Engelholmsrevyn under 1950-talet välkända sönerna Olle och Sven Andersson.


Bilden tagen 2002 från korsningen Epehögsgatan/Farmgatan

"Charkuteriet" (Espehögsgatan 12)
I början av 1940-talet fanns i detta hus ett charkuteri och en herrfrisör.


Bilden tagen 2009 från Kullavägen
"Gits fotvård" (Sandåkragatan 2)
I början av 1950-talet tillkom ytterligare en speceriaffär i Epadalen. Den startades upp av Sture Nilsson i en nybyggd lokal i hörnet Kullavägen - Sandåkragatan. Uno Karlssson hade Sture Nilssons livs efter honom. Affären efterföljdes bl.a. av ett konditori under en kortare period. I dag finns Gits´ fotvård i lokalen.

Bilden tagen 2002 från Sandåkragatan

Sandåkragatan 9
Sandåkragatan utgör gränsen mellan gamla och nya Epadalen. Det kom att dröja ca 15 år från 1930-talet innan man började bygga vidare utåt Södra Utmarken. Första spadtaget för den fortsatta nya villabebyggelsen inom detta område togs 1948 av Sven Pettersson på Sandåkragatan 9. Han uppförde här, liksom i fortsättning många andra fram till i mitten av 1950- talet, sitt 1½ planshus med källare.


Bilden tagen 2002 från Kullavägen
Hyresfastigheter i kv. Nötskrikan
I början av 1950-talet uppförde firman Leeman&Olsson två hyresfastigheter i kv. Nötskrikan i hörnet av Kullavägen och Sandåkragatan. Innehavare idag är bostadsrättsföreningen Nötskrikan. Detta är de enda flerfamiljshusen i Epadalen.


Bild tagen 2004 från gamla järnvägövergången mot "Sibirien"


Bilden tagen 2003-05-22


Bilden tagen 2003-03 15

Banvaktstugan nr. 520
Banvaktstugan byggdes i samband med Västkustbanans tillkomst som öppnades för trafik år1885. Den avviker i sin byggndasstil från andra banvaktstugor längs järnvägslinjen Skälderviken-Rögle. Samtliga längs denna stäcka var byggda i råtegel, vanligen rektangulära till ytan men ingen av dom hade valmat tak vilket stugan 520 devis har. Denna stuga har också putsad fasad.
I mitten av 1930-talet hette banvakten här Ernst Bengtsson. Han efterträddes under åren 1938-1944 av Nils Hammarlind. Nästa banvakt blev Erik Berg under tiden 1944 till början av 1954. Efter Berg flyttade Johny Bladh in och han kom att bli den siste som tjänstgjorde som banvakt här.
Se husritningen här


Gruppboende för särskild service.
Bild tagen 2004
Gruppboende för särskild service
I denna fastighet belägen i korsningen Västersjögatan/Tivoligatan bedrivs en boendeform för handikappade med särskild service.
Gruppboendet här togs i bruk år 1995 och drivs av Ängelholms kommun medan Munkaljungbybyggen AB äger fastigheten.


"Svältenfält". Bilden troligen tagen i
slutet av 1930-talet.


"Svältenfält". Sysselsättning på sommarlovet. Ulf Ek (i rutig skjorta) och Pelle Berg gräver upp ett hästskelett i början av 1950-talet.

"Svältenfält". Resultatet av ovanstående idoga arbete.


Bilden tagen 2002 från Fältgatan

Gården "Svältenfält" (Fältgatan 8) På kartor pos. 7
Gården "Svältenfält" uppfördes på 1800 talet och var belägen mellan Sandåkragatan och Fältgatan. Den magra sandjorden torde ha givit gården dess namn. Men där, liksom på de andra gårdarna ute på Södra Utmarken, gick det bra att odla potatis och råg liksom korn och havre. Även foderbetor och kålrötter odlades som foder till kreaturen. På gårdarna fanns hästar, kor, grisar och höns som husdjur.
"Svältenfält" hade åtminstone fyra arrendatorer. Under 1900- talet i tur och ordning Petter Bengtsson, Ahlberg, Svante Persson och till sist Ivar Hansson. Gården hade arrendemark även på andra sidan Kullavägen där koloniområdet nu ligger. "Svältenfält" revs 1952 i samband med att villabebyggelsen fortsatte allt längre ut på Södra Utmarken. Idag finns en stor fura på Fältgatan 8 som visar den plats där gården låg..

Bilden tagen 2002 från Ljunggatan
"Williamssons gård" (Ljunggatan 8 och 10) På kartor pos. 8
Endast en liten bit längre ut , ungefär på dagens Ljunggatan 8-10, låg nästa gård. Även vid denna gård arrenderades mark på andra sidan Kullavägen. Kända arrendatorer var Finnberg som senare arrenderade gård på andra sidan Kullavägen samt en som hette Rosengren. Sista arrendatorn här hette Arvid Williamsson. Stället kallades allmänt för "Williamssons" fram till det revs ungefär samtidigt med "Svältenfält". Från Williamssons ställe finns inga träd eller andra lämningar kvar idag.

Bilden tagen 2002 från Espehögsgatan
"F.d. Kullalivs" (på Espehögsgatan 33)
1960 uppfördes denna åttakantiga byggnad som kom att inhysa speceriaffären "Kullalivs" samt tvättstuga för kedjehusen i kv. Nötskrikan.
"Kullalivs" startades upp av Bertil Hultqvist. Efter en tid övertog Bröderna Åkesson verksamheten och de i sin tur överlät till Mats Martinsson 1978. Ett par år senare, i mars 1980 flyttade han rörelsen till större lokaler vid Tivoligatan och affären fick då namnet "Kullahallen". I den gamla affärslokalen startades sedan tryckeriverksamhet. Därefter köpte "NIKIMA VVS" fastigheten 2005.

Bilden tagen 2002 längs Espehögsgatan
"Kedjehusen" (kv. Nötskrikan)
Riksbyggen påbörjade 1960, med inflyttning året därpå, 28 st kedjehus mellan Kullavägen och Espehögsgatan och fram till Tivoligatan.
Läs mer om uppförandet av kedjehusen och f.d. Kullalivs i tidningsartikeln från september 1960. Klicka här!

Bilden tagen 2002 mot Vändgatan
"Temahusen" (kv. Alkan)
1958 påbörjades uppförandet av 11 st "Tema"- hus av Byggnads-AB Temahus. Dessa är typ enplanshus utan källare och belägna i kv. Alkan mellan Ljunggatan och Kolonigatan.


Flygfoto över kv. Havstruten taget 1958.


Bilden tagen 2002 från Espehögsgatan

Kvarteret Havstruten
I kv. Havstruten, beläget mellan Espehögs-, Koloni-, Fridhems-och Tivoligatan, byggde Sv. Riksbyggen 40 st radhus åren 1956-1957.
Observera omklädningsrummet på "Ljungvallen" vid korningen Tivoligatan-Espehögsgatan.