Senaste uppdatering gjord 2010-01-08

Denna sida påbörjades våren 2002 och är
under ständig uppdatering

Du är hjärtligt välkommen med synpunkter och rättelser!
Skicka oss en e-post - klicka här

Text: Rune Johansson
Text: Bengt Ekström
Karta: Kurt Fränkel
Bilder: L. Frasse Franzén
Webbredaktör: Jan Persson

Inledning

Efter att man under 1960-talet nått ut till Tivoligatan och fotbollsplanen "Ljungvallen" kom det att dröja runt tio år innan bostadsbebyggelsen på Södra Utmarken tog fart på nytt. Arrendegårdarna fick efterhand lämna plats för olika typer av villabebyggelse. Skola, daghem och en ny ICA-affär uppfördes. C:a 20 år senare hade man nått ut till det som i dag heter Kulltorps-området och som gränsar mot Vegeholms gods ägor. Kvar från de olika arrendegårdarna blev endast en renoverad stall- och loglänga från Allan Johanssons gård som kom att tjäna som daghem.
På andra sidan Kullavägen anlades, gränsande till koloniområdet "Fritiden", en driving-range för golf. Den gamla soptippen stängdes i mitten av 1960-talet. 1963 invigdes Vegeholms isstadion som uppfördes av Gösta "Pollenkungen" Carlsson där gården Hedentorp tidigare legat. Isstadion eldhärjades 19 år senare men bara året efter stod en ny ishall klar att tas i bruk bara ett par stenkast bort. Där den gamla ishallen legat uppfördes c:a 15 år senare S:t Mikaels kyrka.
I och med att man genom Kulltorps-området nått ut till Vegeholms gods gräns var hela Södra Utmarken färdigbebyggd. Kanske kommer nya bostadsområden i framtiden efter hand att uppföras även vidare ut på Vegeholms nuvarande marker.
Området på andra sidan Kullavägen från koloniområdet och ut till S:t Mikaels kyrka och Isstadion kommer väl också i framtiden att planläggas och kanske då för fritids- och idrottsändamål.



Delen Tivoligatan - Vegeholms ägor

Arrendegårdar från förr



Folke Perssons gård under Paul
Nilssons tid .
Bilden från slutet av 1940-talet.

Buskar och träd efter gården
Här låg "Folke Perssons gård"
Bilden tagen 2002 från Kullavägen.

Gårdens mjölkbord
Mjölkbordet i betong utmed cykelbanan längs Kullavägen
Bilden tagen 2002 från Kullavägen.

"Folke Perssons gård" (Farm nr 19) På kartor pos. 9
Farm nr. 19 är en av de åtta arrendegårdar som låg i området mellan Sandåkragatan, Västkustbanan, Kullavägen och Vegeholms gods ägor.
Gården låg utmed Kullavägen och mittemot där Skördegatan ansluter mot Utmarksvägen.
Enligt uppgift från 1899 bodde på denna gård som först kände arrendator Johan Andersson Lundahl. Gården har också haft flera andra arrendatorer bl.a. Per Joel Nilsson, Peter Hansson, Paul Nilsson (som för övrigt också bott på "Långakatekes" vid Idrottsplatsen samt farm nr 5 på Södra Utmarken) och slutligen Folke Persson. Gården revs i början av 1970-talet för att ge plats åt dagens villabebyggelse.
Idag återstår från gårdens tid endast ett lärkträd och ett par björkar. På andra sidan Kullavägen utmed cykelbanan finns kvar ett mjölkbord i betong. Detta uppfördes av Folke Persson.

 



Här låg "Ohlins gård"
Bilden tagen 2002 från Kullavägen.

 

"Ohlins gård" (Farm nr. ½ 17 och 18) På kartor pos. 10
Även denna gård låg utmed Kullavägens västra sida.
Sture Ohlin som arrenderade gården drev senare Fridhems Grönsaker på den gamla gården "Fridhem" vid Helsingborgsvägen.
En uppgift från 1899 säger att på denna farm bodde då en arrendator vid namn Andreas Ekelund.
Efter Ohlin fanns ytterligare ett par arrendatorer såsom Maurtiz Karlsson och Påhl Hansson. Påhl Hansson var den siste arrendatorn på denna gård och han innehade dessutom gården Kulltorp runt denna tidpunkt. Ohlins gård revs 1973.
Kvar idag från gårdens trädgård finns endast ett äppelträd bland en del buskar mellan Kullavägen och Utmarksvägen som planterats av kommunen.


Här låg "Karl Jönssons hus"
Bilden tagen 2002 från busshållplatsen
vid S:t Mikael kyrka.

"Karl Jönssons hus" (Belägen på farm nr. 18) På kartor pos. 11
Detta var ett 1,5-planshus med tillhörande arrendetomt på farm 18. Det var alltså inget lantbruk men man hade några höns och ev. en hushållsgris. En del av denna farm har arrenderats av innehavaren av "Ohlins gård" (se under "Ohlins gård").
Huset låg mittemot ljussignalerna vid Kullavägen mot St.Mikaels kyrka.
Först kände boende i "Karl Jönssons" hus hette Jöns Påhlsson enligt uppgift från 1899. De sist boende, innan huset revs samtidigt med "Ohlins gård", var tre av Karl Jönssons barn.
Kvar i dag på platsen finns en oxelrad, ett körsbärsträd samt en balsampoppel som här sprider väldoft på våren.


Här låg "Hjalmar Nilssons gård"
Bilden tagen år 2002 från busshåll-
platsen vid kyrkan S:t Mikael.


Här låg "Hjalmar Nilssons gård"
Bilden tagen år 2002 från busshåll
platsen vid S:t Mikael kyrka

"Hjalmar Nilssons gård" (farm nr. 17) På kartor pos. 12
Denna gård var belägen på dagens Rågångsgatan 30 där en del av tomtgränsen utgör gräns mellan Ängelholms och Strövelstorps församlingar. Hjalmar Nilssons var den siste i raden av arrendegårdar utmed Kullavägen.
Hjalmar Nilsson arrenderade för övrigt "Ohlins gård" innan Sture Ohlin.
Påhl Hansson som innehade Kulltorps gård har även arrenderat "Hjalmar Nilssons gård".
Sist boende på gården var den för många ängelholmare välkände frisören Ernst Andersson. Han bodde här från runt mitten av 1960-talet och fram till mitten av1970-talet varefter gården revs.
Kvar på plats i dag finns en hög björk, en alm samt några buskar.


Fotot på gården från år 1914 då
Albert Hansson arrenderade denna.
Från vänster syns Albert Hansson,
dottern Asta, hustrun Agda Hansson,
hunden Priffe och Karl Pettersson
(bror till Albert Hansson).



"Gåramälning" från 1924 av
F. Altenburg. Albert Hansson
arrenderade gården vid denna tidpunkt.



Bilden tagen mot gårdsplansidan i
slutet av 1950-talet eller början
av 1960-talet.


F.d. stall-och logbyggnaden som
numera tjänar som daghem.
Bilden tagen år 2002 från Kulltorpsvägen

"Allan Johanssons gård" (Farm nr. 1) På kartor pos. 13
Denna gård är så vitt känt den äldsta gården som låg på Södra Utmarken och också den största då den totalt omfattade fyra farmer. Mangårdsbyggnaden uppfördes 1820 och restaurerades 1933. Även ekonomibyggnaderna uppfördes under 1800-talet. Den först kände arrendatorn på gården hette Per Nilsson. 1910 övertog Albert och Agda Hansson gården av Per Nilssons sterbhus. Makarna Hansson efterträddes 1950 av Allan och Essy Johansson.
1960 revs den gamla stall- och logbyggnaden och Allan Johansson lät på samma plats uppföra en ny sådan. 1978 flyttade makarna Johansson från gården som några år senare revs, förutom den nyuppförda stall- och logbyggnaden som sparades och gjordes om till fritidsverksamhet och daghem.
"Allan Johansson gård" är belägen inom det som i dag benämnes "Kulltorpsområdet".


Åke Bengtssons gård år 1940.


Ida matar hönsen på gårdsplanen.


Här låg "Åke Bengtssons gård"
Bilden tagen år 2004 från Västersjgatan.

"Åke Bengtssons gård" (Farm nr. 4) På kartor pos. 14
Gården låg vid korsningen Västersjögatan - Havregatan.
Den var från 1870-talet. Ny mangårdsbyggnad uppfördes 1915. Gården i släktens ägor sedan 1930 genom Åke Bengtssons hustru Astas föräldrar Sigfrid och Ida Olsson. Deras företrädare i sin tur hette Arvid Nilsson som tidigare arrenderade en gård under Vegeholms gods. Asta Bengtsson och hennes mor Ida Olsson lämnade gården i mitten på 1960-talet. Allan Johansson övertog arrendet av marken.
På gården fanns sedan hästar inhyrda och därefter en motorklubb som drev sin verksamhet här några år innan den revs.
Det enda som finns kvar
idag från denna gård är en björk.


Påhl Thuresson. Fotot från år 1926
taget när Paul Nilsson arrenderade
gården och Paul Thuresson var
inneboende där.


Tröskning på farm nr. 5.
Bilden från 1930-talet och Paul och
Hilma Nilssons tid på gården. Foto
från Lisbeth Jönsson-Gyllströms
(barnrbarn till Paul och Hilma Nilsson)
arkiv.


Farm nr 5 målad 1955 av Karl Karlsson,
Köpenhamn. En släkting till familjen
John Johansson.


Majsgatan 8
Bilden tagen år 2004 från Västersjögatan.

 

"John Johanssons gård" (Farm nr 5)Se på karta här
Farm nr 5 var belägen ganska exakt på dagens Majsgatan 8 nära intill Västkustbanan..
Exakt när gården uppfördes är ej bekant. Mest troligt är att den tillkom då den förste arrendatorn Påhl Thuresson flyttade in tillsammans med sin maka Johanna Thuresson den 5 nov. 1880. 1910 flyttade makarna Thuresson härifrån till farm nr. 20 där Johanna avlider 1913. Påhl Thuresson flyttar då tillbaka till farm nr. 5.
1918 flyttade Karl Johan Nilsson Sjödahl med hustru Elna Sofia in på gården. Paul Thuresson bodde fortfarande kvar men om han eller Sjödahl stod som arrendator är obekant. 1926 flyttade familjen Sjödahl från gården och ny arrendator här blev Paul Nilsson med hustrun Hilma. Dessa hade, för övrigt som tidigare nämnts, bott på "Långakatekes" vid nuvarande idrottsplatsen. Påhl Thuresson bodde fortfarande kvar på gården och då i den del som senare utgjorde gårdens svin- och hönshus. Han avled på gården 1928.
Som fjärde arrendator flyttade John och Hedda Johansson in i gården 1938 varvid familjen Paul Nilsson flyttade upp till farm nr. 19 vid Kullavägen.
Familjen Johansson arrenderade gården fram till 1968 då Ängelholms kommun löste in denna.
Ytterligare ett par år framåt var boningshuset bebott. Nu av familjer med sociala problem som inkvarterats här av socialförvaltningen. Därefter revs gården liksom ytterligare några av de andra gårdarna för att ge plats för dagens stora villaområde beläget mellan Tivoligatan och Kulltorpsvägen.
På hösten 1975 stod en ny villa färdig exakt på den plats där gårdens mangårdsbyggnad en gång var belägen. Det enda i dag synliga minnet är en alm som står i gränsen mellan Majsgatan 8 och kommunens grönområde mot Västersjögatan. Åldern på almen är uppskattad till ca 80 år. Den blev grovt nedkapad för att inte ta all kraft ifrån intilliggande tomterna eller skugga för mycket och nu är den helt borta.

Läs mer om Farm 5 - följ länken


Barn använde "Ljungvallen" flitigt.
Bild från början av 1950-talet.


Platsen för "Ljungvallen" med nuvarande"Kullahallen"
Bilden tagen 2002 från Tivoligatan.


Platsen för "Ljungvallen".
Bilden tagen år 2002 från
Tivoligatan.

Fotbollsplanen "Ljungvallen" På kartor pos. 16

Innan fotbollsplanens tillkomst var här jordbruksmark som arrenderades och brukades av lantbrukare på Södra Utmarken.
Ljungvallen som fotbollsplan tillkom under mitten av 1950-talet och användes som sådan ca 25 år framöver. Planen var spelbar tidigt på våren p.g.a. sandjorden. Flera lag förlade sina träningar och träningsmatcher här. I början fanns bara en liten fyrkantig "träluda" som omklädningsrum. En vattenkran fanns utomhus för att spelarna skulle kunna tvätta av sig och dricka. Efter några år byggde man ett något större omklädningsrum.
Det förekom även andra aktiviteter på Ljungvallen. På somrarna fanns här tivoliverksamhet som arrangerades av idrottsföreningarna i staden. Bland annat kom "Seboms Tivoli" med den från Ekebo välbekante Bertil Johnsson som delägare till Ljungvallen. På tivolit uppträdde Abdullha-"världens starkaste man", "Snoddas" Nordgren m.fl. artister. Här fanns då även radiobilar, karuseller, dansbana m.m.
Några kalla vintrar plogades snön bort och kommunen spolade planen för skridskoåkning.
1980 byggde Mats Martinsson livsmedelsaffären "Kullahallen" på Ljungvallen.

 

Nya bebyggelsen på Södra Utmarken

"Platzerhusen" på Utmarksvägen.
Bilden tagen från Utmarksvägen år 2002.
"Platzerhusen" Utmarksvägen/Slåttergatan
Där dessa hus ligger var tidigare åkermark tillhörande arrendegårdarna, bl.a. "Folke Perssons gård", på Södra Utmarken.
1971 uppförde Platzer Byggnads AB 20 st. 1½-planshus utan källare utmed Utmarksvägen och Slåttergatan med inflyttning samma år.

Skördegatan 3. Bilden tagen år 2002.
Skördegatan 3 i kv. Tornfalken.
142 st. friliggande hus uppfördes under perioden 1972-1976 inom delen Skiftesgatan och Rågångsgatan.
Hustyperna varierar från 1-plans till 1½-plans med eller utan källare. Det första huset, ett enplanshus med källare, uppfördes av Allan Johansson på Skördegatan 3 år 1972.


Havregatan 39-43 Bilden tagen år 2002.


Havregatan 21- 35. Bilden tagen år 2002.


Majsgatan 1-27. Bilden tagen år 2002.

"John Mattson-husen" Majsgatan/Havregatan
110 st. hus utmed dessa gator byggdes åren 1975-76. Tre olika hustyper i 1½-plan uppfördes.

Havregatan 24. Bilden tagen Śr 2002.
Havregatan 24 i kv.Trädgårdssångaren.
90 st. friliggande hus uppfördes under perioden 1976-82 mellan Havregatan och Rapsgatan.
Hustyperna varierar från 1-plans till 1½-plans utan källare.
Det första huset, ett 1½ planshus, byggdes av Börge Jensen och Lisbeth Gustavsson 1976.




Dom första skolbarkerna hitflyttade 1971.
Bild tagen från Fridhemsgatan 42 av
Rolf Jönsson som bodde här.


Dom första skolbarkerna hitflyttade 1971.
Bild tagen från Fridhemsgatan 42 av
Rolf Jönsson som bodde här.



Bild tagen från Fridhemsgatan 42 av
Rolf Jönsson år 1971som bodde här.
Den visar del av skolans område vid
korsningen Tivoligatan- Fridhemsgatan.



Södra Utmarken skola. Bilden tagen
från Tivoligatan år 2004.
Södra Utmarkens skola
1970 var det år som Södra Utmarkens skola startades upp i en mindre omfattning. Ett par baracker flyttades hit från Parkskolan. Efter hand byggdes skolan ut till en komplett låg- och mellanstadieskola. Inom skolan finns också en biblioteksfilial.
År 2005 renoverades och byggdes skolan till helt förutom matsal och gymnastiksal.

"Sörgården".
Bilden tagen år 2004
"Sörgården"
Detta daghem är beläget vid korsningen Tivoligatan-Västersjögatan intill Södra Utmarkens skola.
Efter flera år i landstingets drift övergick daghemmet i kommunal ägo med olika verksamheter.
Idag utgör "Sörgården" en del av verksamheten inom "Södra Utmarkens skola".

"Kullahallen".
Bilden tagen år 2004
"Kullahallen"
1980 lät Mats Martinsson uppföra denna livsmedelsaffär där den tidigare fotbollsplanen "Ljungvallen" låg. Den kom att efterträda "Kullalivs" i "Epadalen" som också innehades av Mats Martinsson.
Idag drivs "Kullahallen" av sonen Niklas Martinsson.


"Ljunggården"
Bilden tagen från Skiftegatan år 2004

"Ljunggården", naturförskolan
Denna förskola är belägen mellan "Kullahallen" och Södra Utmarkens skola.
På andra sidan Kullavägen

Ungeför här skedde träkolstillverkningen
Bilden tagen 2003 korsningen Tivoligatan-Kullavägen
Träkolstillverkning vid Kullavägen På kartor pos. 17
Under andra världskriget tillverkades träkol vid Kullavägen ungefär vid infarten till koloniområdet "Fritiden". Träkolen användes för gengasdrift till bilar. Svante Persson (han som hade gården "Svältenfält") och en som hette Medin bedrev träkolstillverkningen.


Här låg "Finnbergs gård" vid
"drivingrangen".
Bilden tagen år 2002.


Infarten från Kullavägen mot
"Finnbergs gård" och "drivingrangen".
Bilden tagen från Kullavägen år 2002.

"Finnbergs gård" På kartor pos. 18
Denna gård var den första i raden öster om Kullavägen och den låg närmast staden. Den drevs som jordbruk. Vägen ner till gården finns fortfarande kvar och utgör numera infart från Kullavägen till "drivingrangen" som finns där gården låg. Den siste arrendatorn var Nils Finnberg och hans hustru, vilka tidigare hade "Williamssons gård" som låg vid Fältgatan i Epadalen. En mindre markremsa belägen ungefär vid "Kullahallen" arrenderades också av Finnberg. I slutet av 1950-talet flyttade Finnbergs från gården innan den revs några år senare.
Ett par träd står fortfarande kvar som visar var gården låg.

Här låg "Göthes gård".
Bilden tagen från "drivingrangen"
år 2002.


Här låg trädgården till "Göthes gård".
Bilden tagen år 2
002.
"Göthes gård" På kartor pos. 20
Fritz Göthe och hans hustru Olga arrenderade gården av Carsten Petterssons plantskola (nuv. Engelholms Plantskola) fram till 1963. Företrädaren till Göthe hette Henning Persson och han drev gården som jordbruk vilket inte familjen Göthe gjorde.
Efter 1963 stod gården tom i många år innan räddningstjänsten hade brandövning där för ca 15 år sedan.

I dag finns ytterst lite kvar som visar var gården låg. Endast några prydnadsbuskar återstår.

Så här ser gamla soptippen ut idag.
Bilden tagen år 2002.
Gamla Soptippen På kartor pos. 19
Denna soptipp var belägen till höger innanför skogsremsan vid infarten ner till Södra Blomsterhandeln.
När soptippen på "Espehögen" i gamla Epadalen lades ner, flyttades tippen hit ut i början av 1930-talet. Ursprungligen låg här en märgelgrav som fylldes med sopor och tippen växte under årens lopp ner till Anton Månssons ställe och församlingsgränsen mellan Ängelholm och Höja.
I mitten av 1960-talet fanns planer på en utbyggnad av tippen runt nuvarande Södra Blomsterhandeln. Dessa planer skrinlades, tippen här upphörde runt denna tidpunkt och flyttades ut till Rögle.
Till vänster om soptippens infart låg under en kort tid på 1960-talet en såg som innehades av en som hette Grimberg.
Sannolikt är den gamla soptippen en tickande miljöbomb då här tippades allt möjligt avfall.
Idag används platsen som upplag för tekniska kontoret.

Resterna av "Anton Månssons ställe".
Bilden tagen från sydväst år 2002


"Anton Månssons ställe" På kartor pos. 23
Detta var ett litet hus med tillhörande uthus som låg inom Höja församling precis intill Ängelholms församlingsgräns. Det låg knappt 100 m sydväst om "Janssons gård". Just här gick också gränsen där gamla soptippen slutade.
Anton Månsson och hans hustru Matilda bodde här.Han var diversearbetare och hon arbetade som diskerska på hotell Thor som låg på Storgatan i Ängelholm. Kanske hade dom några höns och möjligen en hushållsgris.
Numera syns endast några stenar från grunden samt rester av tak och väggtegel jämte en del prydnadsbuskar.


"Systrarna Svenssons hus".
Bilden 2002


"Systrarna Svenssons hus".
Bilden tagen år 2002.


"Systrarna Svenssons hus" På kartor pos. 21
Anna och Ellen Svensson var två ogifta systrar som hade detta hus under många år. Hos dom bodde även en ogift systerdotter som hette Edit. Edit bedrev bageriverksamhet på Storgatan mitt emot "Vita räck" och i samma lokal där Stenbäcks livs sedan fanns under 1950-talet.
Från början låg här en gård som brukades av systrarna Svenssons föräldrar. Anmärkningsvärt är att denna gårds boningshus låg i Höja församling medan ekonomibyggnaderna låg i Ängelholms församling. Församlingsgränsen gick således rakt igenom gården. Systrarna Svensson var födda på den gamla gården och nuvarande huset byggdes av deras föräldrar.
Efter systrarna Svensson ägdes huset av Jarl Hansson och det såldes 1996 till familjen Persson som fortfarande bor där.


Boningshuset till Södra Blomsterhandeln,
(tidigare Janssons): Bilden tagen år 2004.


Stall- och loglänga till Janssons gård.
Bilden tagen år 2002

"Janssons gård" (nuvarande Södra Blomsterhandeln) På kartor pos. 22
Boningshuset uppfördes år 1939 medan stall- och loglängan byggdes år 1933 av bröderna Gunnar och Samuel Jansson och dom drev gården som lantbruk. En av bröderna var murare och änkan efter någon av bröderna sålde gården år 1963 till Jarl och Marianne Hansson.Marken såldes till Skörpinge boställe.
Jarl och Marianne Hansson drev grossistfirman "Jarls Blommor" på gården. Stall med loge inköptes senare men är nu såld. Här finns idag bland annat en tapetserarfirma. Makarna Hansson innehade under en tid även "Systrarna Svenssons" hus där familjen Persson bor idag.
På gräsmattan tillhörande boningshuset låg tidigare ett korsvikeshus som revs 1964.
I dag innehas gården av Thomas och Ulrika Jarlson som driver blomsterhandeln under namnet "Södra Blomsterhandeln". Den upphörde 2008.


Bostadshus till "Hedentorps plantskola"
Bilden tagen år 2002


Infarten till "Hedentorps plantskola"
Bilden tagen år 2002
"Hedentorps plantskola"
Tidpunkten när plantskolan startades upp är oklar men bröderna Valfrid och Bernard Johansson var bland dom första i verksamheten här.
Efter dom tillträdde Krusberg som kom till plantskolan någon gång kring mitten av 1940-talet.
Krusberg i sin tur efterträddes den 1 januari 1951 av Kaj Olsen. Han hade tidigare varit trädgårdsmästare på Vegeholms gods. Hans son Arne tog över "Hedentorps plantskola" år 1972 när Kaj drog sig tillbaka och i dag driver Arnes son Lars företaget sedan 1994 och som genomgått stor förändringar med bl.a. ny infart med parkering.


Hedentorps gård. Flygfotot är tagit
från nordost och visar gården som
den såg ut innan den revs och gamla
isstadion byggdes.
När bilden är tagen år oklart.



Hedentorps gård. Bilden visar
mangårdsbyggnaden från sydväst.
Oklart när fotot är tagit.


Kyrkan S:t Mikael
Bilden tagen år 2002

Bilden tagen år 2009


Bilden tagen 2010-01-08

"Hedentorps gård" (nuvarande kyrkan S:t Mikael) På kartor pos. 24
Denna gård finns omnämnd redan under andra halvan av 1800-talet. "Hedentorp" brukades av Sven och Kersti Larsson fram till 25 oktober 1886 då dom flyttade till Rebbelberga.
Gården som var på 18 tunnland drevs som lantbruk och låg på den plats där den gamla isstadion, som färdigställdes 1963 men eldhärjades den 22 juli 1982, var belägen. "Hedentorps gård" revs något av de första åren av 1960-talet. I dag ligger kyrkan S:t Mikael på samma plats. Här ligger också fyra villor som byggdes av Gösta Carlsson i samband med den gamla ishallens tillkomst.
En av ägare till "Hedentorp" hette Gustavsson. Joel och Johanna Larsson arrenderade stället av honom. Nästa ägare hette Blomgren men fortfarande med paret Larsson som arrendatorer. En hästhandlare vid namn Nygren skall också ägt gården.
Gården var kringbyggd med mangårdsbyggnadens huvudingång belägen i riktning mot Kulltorp. Vid den västra gaveln fanns en magnifik glasveranda. I en länga parallell med Kullavägen anordnades dans på den tiden.
Makarna Larssons son John är en i fotbollssammanhang välkänd profil i Ängelholm. Han har under många år lagt ned ett oerhört arbete på frivillighetens väg i ÄIF och senare ÄFF.

Se separat sammanfattning beträffande kyrkan S:t Mikael

Artikel om S:t Mikael kyrka av Bengt Ekström


"Sven Anderssons hus".
Bilden tagen 2002 från rondellen Kullavägen-Kulltorpsvägen
"Sven Anderssons hus"
Huset i 1 1/2-plan byggdes av byggnadsarbetare Sven Andersson och stod färdigt 1958.Han var broder till den mer välkände frisören Ernst Andersson.
1964 sålde Sven Andersson huset till Arne Olsen på "Hedentorps plantskola" som sorgligt nog avled januari 2007. Numera bor Arnes dotter med familj i detta hus.
Huset är beläget sydväst om kyrkan S:t Mikael i riktning mot Kulltorps gård.
Kulltorpsområdet

"Kulltorps gård".
Bilden tagen 2003
"Kulltorps gård"
"Kulltorp" har fått sitt namn av dess grundare som hette Jakob Kull. Han lät uppföra gården som färdigställdes 1860 och den är byggd i engelsk stil.
Se separat sammanfattning.

Här läg "Sjöstens hus".
Bilden tagen från Kullavägen
år 2002
.
"Sjöstens hus" På kartor pos. 25
Denna korsvirkeslänga var belägen intill Kullavägen och ungefär mittemot Kulltorps mangårdsbyggnad. Huset tillhörde Kulltorps gård. Sist boende här var Bror och hans hustru Inez Sjösten. Bror arbetade som ryktare på Kulltorps gård.
Huset revs i början av 1950-talet och en del av grundstenarna finns kvar i skogsbrynet på andra sidan Kullavägen dit dom bortschaktades i samband med rivningen.


Lilla Kulltorpsdammen.
Bilden tagen 2002


Stora Kulltorpsdammen.
Bilden tagen år 2002


Bronsåldershögen vid Kulltorpsdammarna.
Bilden tagen år 2002.


Skålgrop vid Kulltopsdammarna.
Bilden tagen år 2002.

 

"Kulltorpsdammarna" På kartor pos. 26
Dessa består av två dammar. Den större som är vattenfylld, ligger på Vegeholms gods ägor medan den andra, belägen norr om, är uttorkad och tyvärr numera tjänar som avstjälpningsplats för trädgårdsavfall. Denna f.d. damm ligger inom Kulltorpsområdet. Den stora dammen var under 1950-talet en populär skridskobana för Epadalens ungar.
Möjligen är det en bronsåldershög som ligger i skogsdungen där det också finns stenblock med skålgropar. Denna plats är utmärkt som fornminne på en del kartor. Således finns en karta från slutet av 1600-talet där platsen är omnämnd.
Kullen benämnes även i något sammanhang för "Espehögen". Detta skall ej förväxlas med "Epehögen" i gamla Epadalen där namnet har tillkommit genom en tidigare soptipp (SP-högen = släng på högen). Kullen här vid dammarna har enligt uppgift under hela 1900-talet aldrig tjänat som soptipp. Möjligen kan "Espehögen" syfta på att trädslaget asp (på danska "espe") finns här i stort antal.


Poppelridån
Bilden tagen år 2003
Poppelridån
Mellan närbutiken "Lärkan" och ut i riktning mot Kulltorpsdammarna står en rad popplar. Dessa visar den tidigare gränsen mellan Ängelholms och Strövelstorps församlingar. Det som i dag kallas Kulltorpsområdet består både av mark som tillhörde Kulltorps gård samt mark som ingick i arrende till "Allan Johansssons gård" och ägdes av Ängelholms kommun. Gården Kulltorps mark sträckte sig endast ner till poppelridån.


Ängelholmshems hyresfastigheter på Kulltorpsvägen. Bilden tagen från Kullavägen år 2004

Friliggande villor på Fodergatan.
Bilden tagen från Vegeholms gods ägor år 2004


Radhus på Allmogegatan.
Bilden tagen år 2004.

Bebyggelse på Kulltorpsområdet
Ängelholmhem lät framförallt under 1980-talet uppföra ett stort antal marklägenheter inom detta område. Denna byggnation blev klar 1988. Utöver dessa byggdes även fem radhus samt ett 20-tal friliggande villor i områdets sydvästra hörn.

Närbutiken "Lärkan" på Kulltorpsvägen.
Bilden tagen år 2004.

Närbutiken "Lärkan"
I samband med Ängelholmshems färdigställande av sin del av Kulltorpsområdet öppnades denna närbutik år 1988. Affären startades upp av nuvarande ägaren till "Kullahallen" Mats Martinsson. Därefter har den haft åtskilliga innehavare.
Butiken "Lärkan" upphörde 2008 och i denna lokalen har idag två spelaragenter inom ishockey sin verksamhet.
Intill gamla "Lärkan" finns sedan några år tillbaka Kulltorps pizzeria.


Gräns mellan Kulltorpsområdet och Vegeholms ägor i riktning mot Västkustbanan.
Bilden tagen år 2002

Gräns mellan Kulltorpsområdet och Vegeholms ägor.
Här slutar bebyggelsen för Kulltorpsområdet. Till vänster på bilden syns gräsmatteodlingen på Vegeholms ägor.
På västra sidan av Västkustbanan


Gamla körvägen från Allan Johanssons gård ner mot Kronoskogen och "Sibirien"
Bilden tagen mot stugorna och Kronoskogen år 2002.


Här låg järnvägsövergången till körvägen mot "Sibirien"
Bilden tagen i riktning mot daghemmet år 2002

Beteshagar på andra sidan Västkustbanan.
Dessa hagar tillhörde Ängelholms kommun och arrenderades av Allan Johansson.
Här odlade hans företrädare Albert Hansson vid någon tidpunkt tobak.
På denna plats till höger om gamla körvägen anordnade Villaföreningen Södra Utmarken årligen Valborgsfirande med majbål t.o.m. 2006
Den övre bilden visar den väg som en gång användes av arrendatorerna på "Allan Johanssons gård" som tillfartsväg till "Sibiriens" badplats. Den tjänade även som cykel- och gångväg för de boende på Södra Utmarken och Kulltorpsområdet innan den nya vägens tillkomst med tunnel under järnvägen ner till "Sibirien"-området.


Bilden visar stugorna längst ner mot Vegeholms ägor.
Bilden tagen år 2002.


Bilden visar den första stugan som uppfördes.
Bilden tagen 2002.

Stugorna i skogsbrynet mot Kronoskogen.
Här nere byggdes från början av 1950-talet och ett femtontal år framåt åtta fritidsstugor. Samtliga är belägna på mark som arrenderades av Allan Johansson.
Den övre bilden visar de två stugorna längst ner i västra hörnet vid gränsen mot Vegeholms ägor. Den undre bilden visar den stuga som uppfördes allra först, i början på 1950-talet, av Henning Städe och sonen Knut Städe.


Bilden visar korsningen Västersjögatan-Havregatan.
Bilden tagen 2002 från platsen för gamla järnvägsövergången .


Bilden visar den väg på andra sidan järnvägen som ledde ner mot "Sibirien".
Bilden tagen år 2002.

Gamla järnvägsövergången vid Bengtssons gård mot "Sibirien".
Järnvägsövergången var belägen vid Åke Bengtssons gård och i närheten där Havregatan ansluter till Västersjögatan.
Denna järnvägsövergång användes av de närmast boende lantbrukarna för att kunna nå sina arrendemarker som gränsade till Kronoskogen på andra sidan järnvägen. Den användes även när man hämtade tång från stranden vid "Sibirien". Tången användes som gödsel på åkrarna.
Många boende i "Epadalen" och på "Södra Utmarken" använde även övergången för att kunna cykla till badplatsen vid "Sibirien".